Solsting och snésprång es buskisfars sueca que se estrenó el 29 de junio de 2008 en el Vallarnas Friluftsteater de Falkenberg y que posteriormente estuvo de gira por Suecia. La obra está escrita por Lars y Krister Classon. Según estimaciones, fue vista en vivo por unas 100.000 personas en 2008.
La acción tiene lugar en 1961 cuando una serie de suecos se encuentra accidentalemnte en el Hotel Empradaporro de mallorca. Allí conocen al único empleado del hotel, Felipe González.
Fritiof och Carmencita («Fritiof y Carmencita»), también llamado «Samborombón», («Samborombón, en liten by för utan gata…») es una canción sueca de 1937 de Evert Taube, publicada en su libro Evert Taubes bästa. En la canción Fritiof Andersson cabalga al pueblo Samborombón y hasta una posada donde está la chica guapa, Carmencita, y tras encontrarse bailan un tango. Fritiof quiere casarse con Carmencita pero ella no lo acepta.
Este tipo de bizarrerías marcaron el entendimiento de lo hispano en Suecia hasta los años 60. Existe una gran cantidad de grabaciones de gramófono de la canción, con William Clauson, Kvartetten Syncopen, Olle Adolphson, Sven-Bertil Taube y Erland Hagegård. El 11 de enero de 1981, la grabación de Sven-Bertil Taube estuvo en Svensktoppen durante una semana.
I Samborombon, en liten by förutan gata
Den ligger inte långt från Rio de la Plata
Nästan I kanten av den blåa Atlanten
Och med Pampas bakom sig många hundra gröna mil
Dit kom jag ridande en afton I april
För jag ville dansa tango
Dragspel, fiol och mandolin
Hördes från krogen och I salen steg jag in
Där på bänken I mantilj och med en ros vid sin barm
Satt den bedårande lilla Carmencita
Mamman, värdinnan, satt ivrån
Hon tog mitt ridspö, min pistol och min manton
Jag bjöd upp och carmensita sa:
-Si, gracias, señor, vamos a bailar este tango!
-Carmencita, lilla vän
Håller du utav mig än?
Får jag tala med din pappa och din mamma
Jag vill gifta mig med dej, Carmencita!
-Nej, Don Fritiof Andersson
Kom ej till Samborombon
Om ni hyser andra planer när det gäller mej
Än att dansa tango!
-Ack, Carmencita, gör mej inte så besviken
Jag tänkte skaffa mej ett jobb här I butiken
Sköta mej noga, bara spara och knoga
Inte spela och dricka men bara älska dej
Säj, Carmencita, det är ändå blott för mej
Säj, som du vill dansa tango
-Nej, Fritiof, ni förstår musik
Men jag tror inte ni kan stå I e butik
Och förresten sa min pappa just I dag att han visste
Vem som snart skulle fria till hans dotter
En som har tjugotusen kor
Och en estancia som är förfärligt stor
Han har prisbelönta tjurar
Han har oxar, får och svin
Och han dansar underbart tango
-Carmencita, lilla vän
Akta dej för rika män!
Lyckan den bor ej I kalvar eller kor
Och den kan heller inte köpas för pengar
Men min kärlek gör dej rik
Skaffa mej ett jobb I er butik!
Och när vi blir gifta söta ungar ska du få
Som kan dansa tango
En 1985, el colectivo de comediantes suecos Gelenskaparna (Los hacedores de locuras) presentó su espectáculo Cyklar (Bicicletas) en Gotemburgo. La representación tuvo un enorme éxito en Gotemburgo y en Estocolmo.
Un elemento importante era una parodia de «Amsterdam» de Jacques Brel, obra de Claes Eriksson, rebautizada como «Under en filt i Madrid» (Bajo una manta de Madrid), presentada con toda la mímica y el drama y gestos característicos del artista belga.
Ja, ge mig bara några tango-toner
Små kastanjetter och autentisk dräkt
Sen spricker jag av sydländska passioner
Så starka att publiken blir förskräckt
Servera kraftigt kryddad enchilada
Och rödvin, så jag glömmer tid och rum
Sen vill jag sjunga gång på gång ”Granada”
Då blir jag español i varje tum
Kalla mig för ”Spanska Siw”
Jag bubblar av stört-ilsket liv
Jag stampar min klack, så golvet får hack
Så vild är jag, ”Spanska Siw”
Min far var av finfin familj
Så jag skakar stolt min mantilj
Mer lockande het, än någon magnet
Är jag, ”Spanska Siw”
Buenas dias, vad du heta?
Bésame mucho!
Muchas gracias!
Du gilla mig, ja, nej, kanske?
Svenska gosse, jag vill ge dig ett råd, du förstå
Vill du älska mig blir det ett sjå
Mitt stenhårda krav, du trogen som slav
Eljest du får genast gå
Du ska kunna klara en bolero
Och dansa cha-cha, fast dom spelar vals
Och du ska ha mustascher och sombrero
Om du vill det ska bli nån kärlek alls
Nu känner du mig, ”Spanska Siw”
Så läcker, som en burk oliv
Så argsint och galen och mån om moralen Caramba och dekorativ
Inte skånska, int’ finska
Ikke danska, nicht tyska
Utan, ”Spanska Siwan”
Si, solo dame unas notas de tango
Castañuelas pequeñas y traje auténtico
Entonces estallé con pasiones sureñas
Tan fuerte que la audiencia está aterrorizada.
Sirva una enchilada muy condimentada
Y vino tinto, así me olvido del tiempo y del espacio
Entonces quiero cantar una y otra vez «Granada»
Entonces me vuelvo español en cada centímetro
Llámame «Siw Español»
Estoy burbujeando con una vida molesta y enojada
Pisoteo mi talón, por lo que el piso se vuelve una muesca
Qué salvaje soy, «Siw español»
mi padre era de una buena familia
Así que orgullosamente sacudo mi manto
Más tentadoramente caliente que cualquier imán
Soy yo, «Siw Español»
¿Buenos días cual es tu nombre?
¡Bésame mucho!
¡Muchos gracias!
Te gusto, si, no, ¿tal vez?
Chico sueco, quiero darte un consejo, ¿entiendes?
Si quieres amarme, es un espectáculo para la vista
Mis demandas duras como una roca, eres fiel como un esclavo
De lo contrario, puedes irte de inmediato.
Deberías poder manejar un bolero.
Y bailan cha-cha, aunque toquen el vals
Y deberías tener bigotes y sombrero
Si quieres que sea amor en absoluto
Ahora me conoces, «Siw Español»
Tan delicioso, como una lata de aceitunas.
Tan enojado y loco y preocupado por la moral
Caramba y decorativa
I Spaniens månsken (Romantisk aftonfantasi i ensamhet på det lilla vindsrummet) [«A la luz de la luna de España. Fantasía romántica de la tarde en soledad en el ático púrpura»] es una composición de Birger Sjöberg (1885-1929) inserta en Fridas bok, småstadsvisor om Frida och naturen, om döden och universum i ord och toner (Centraltryckeriet, Stockholm, 1923). Esta composición ha marcado intensamente la recepción de lo español en Suecia hasta hoy mismo.
1. När mina tankar vilja bada
i söderns månsken, fly de till Granada.
Då glömmer jag vår svenska lada
med torvtäckt tak invid sin blåa sjö.
Nu är just en av dessa nätter:
uti min hand jag ivrig sätter
ett par små goda kastanjetter,
och vilda visor vill jag kring mig strö.
2. Då sjunker staden ur mitt minne
och Rådmans plank med popplarne därinne.
Då glömmer jag vart streck med linne
ibland syrener på min svenska gård. Caramba! Med mitt hand i sida
jag börjar som en orm mig vrida
och svänger uti cirklar vida
mitt ben, som stramar i sin gyllne bård.
3. Och visar yr och flyr kring munnen,
som vattnet sprutar uti Lejonbrunnen.
Nu är min fosterjord försvunnen.
Jag rasar, raglar, glömsk av allt, som hänt. Gitarrens klang blir mera yster,
och Spaniens dotter är min syster.
Varenda stund hon vill bli kysster
(betecknande för folkets temperament!)
4. Här gnata inga störda grannar! Caramba! Vild och lycklig jag förbannar.
—
Då plötsligt jag i dansen stannar —
Bland mörka ögon — blå en blick mig rör.
Jag slutar som en orm mig vrida.
Jag tycker att jag skönjer Frida,
och hennes ögom syntes lida
och säga: «Sådant väldigt liv du för!»
5. Då störtar mitt i yran glada
den gyllne brant; då slocknar mitt Granada. —
Jag åter ser vår svenska lada
i afton skum, då tyst är skogens liv.
Bland våta blomster gå vi sakta
att Sveriges måne ömt betrakta…
O, tro ej, jag vill den förakta —
fast Spaniens skiner mera intensiv!
La comedia Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten («El viaje social o ¿hay café sueco en la fiesta del cerdo?», 1980) se tradujo en español como Despega como puedas. El vuelo chárter. La expresión «sällskapsresan» se hizo popular a raíz de esta obra.
El popular humorista Stig-Helmer Olsson (1940) viaja para pasar las vacaciones de Navidad a Nueva Estocolmo, en Gran Canaria, a pesar de su miedo a volar (lo ayuda el Dr. Levander). La película trata sobre las costumbres de los suecos en Canarias, lugar al que va la gente más ordinaria para beber. En otra película el mismo actor va las montañas, y hace sátira costumbrista de los viajes turísticos.
Las escenas interiores de las habitaciones del hotel y la recepción del Dr. Levander se grabaron en los estudios Europafilm de Bromma. Las escenas de Nueva Estocolmo se rodaron en San Agustín y Playa del Inglés en Gran Canaria. En Bahía Feliz (sur de GC) el protagonista se sugestiona diciendo «puedo volar». El hotel donde se celebra la reunión de bienvenida fue pel antiguo Sunwing Hotel Monte Rojo en San Agustín. Sin embargo, la mayoría de las escenas del hotel se rodaron en los Apartamentos Australia de Playa del Inglés, que en la película se llama Hotel Flamenco. La escena final fue filmada en la cresta a las afueras de Río de Janeiro, donde Lottie Ejebrant (Majsan) fue objeto de un intento de robo en Copacabana durante la filmación.
Lasse Åberg es Stig-Helmer Olsson Germán Pérez Zorrilla es José Rodriguez
Margarita Calahorra es la mamá
Juan Socorra Vega es el papá
Maria Esperanza Santos es Carmencita
Miguel Ángel González Gil de Avalle es el «tjänsteman på flygplatsen»
Las Peras es la banda de baile en grisfesten
Bernardo Fernández es el flygpassagerare
Antonio Sarmiento es portero en el hotel ↩